Forskningsrön visar att parodontit inte bara påverkar tänderna – utan också kan höja risken för hjärtinfarkt och försämra kontrollen av blodsocker vid diabetes. Denna koppling gör munhälsan till en central del av folkhälsan.

Tandlossning & hjärta: ett oväntat samband

Enligt studier löper personer med medelsvår till svår parodontit cirka 30 % högre risk för hjärtinfarkt jämfört med personer utan tandlossning. Samtidigt visar forskning att parodontit kan påverka insulinresistens och öka systemisk inflammation, vilket gör att munhälsan bör ses som en viktig del i den medicinska helhetsbilden hos patienter med diabetes.

Munhälsan i ett bredare sammanhang

Tre viktiga perspektiv blir tydliga när man ser munhälsan i ett bredare sammanhang. För det första handlar det om inflammatorisk belastning – den kroniska tandköttsinflammationen vid parodontit kan sprida inflammatoriska ämnen till blodomloppet och på så sätt påverka hela kroppen. Det är inte en lokal infektion, utan en process som bidrar till systemisk påverkan och ökad risk för sjukdomar i andra organ.

För det andra krävs en tvärvetenskaplig riskbedömning. Tandvården behöver samarbeta tätare med den medicinska vården, eftersom patienter med parodontit ofta har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt bör läkare uppmärksamma patienters munstatus som en del av den totala riskbilden vid exempelvis diabetes eller andra inflammatoriska tillstånd.

Slutligen handlar det om att gå från hygien till strategi. God munhygien är grunden, men framtidens tandvård kräver mer avancerade arbetssätt. Målet är inte bara friskare tänder, utan en bättre allmänhälsa.

Källor: Läkartidningen (2024). Diabetes och parodontit – viktig aspekt av diabetesvården., Hjärt-Lungfonden (2022). Tandlossning farligt för hjärtat. Om PAROKRANK studien